Konsten att styra
Artikel i VVS-forum 10/11, 1993
Våra radiatorsystem fungerar sällan så bra som beställaren och förvaltaren
förväntat sig och som konsulten hade tänkt sig när han projekterade anläggningen.
Rumstemperaturen i olika lägenheter, kontor, klassrum m m i anläggningen varierar ofta
mycket. En temperaturskillnad på 2-3°C mellan det varmaste resp kallaste rummet är inte
ovanlig, Detta leder i många fall till klagomål från hyresgästen om för kalla och
ibland även för varma rum och lokaler. Dessutom klagas det ofta på störande ljud från
radiatorer, samt dålig termostatfunktion. Om fastighetsförvaltaren försöker att
åtgärda problemen, blir förbättringen oftast bara marginell.
För att öka temperaturen i de kallaste lokalerna eller lägenheterna
öppnas justerdonet på aktuella radiatorer. Ofta ställs de helt öppna. Flödet genom
radiatorerna ökas markant, men trots det kraftigt ökade flödet så ökar effekten
endast marginellt och rumstemperaturen stiger inte något nämnvärt (se radiatorns
effektkurva bild 1 och bild 4). Att den önskade effektökningen uteblir
beror på att konsulten projekterat radiatorsystemet med en liten temperaturskillnad
mellan tillopp och retur, vanligtvis 10 °C. Radiatorerna ligger redan mycket högt på
sin effektkurva. En flödesökning medför bara en marginell medeltemperaturhöjning på
radiatorn och därmed en marginell effektökning.
Andra radiatorer i anläggningen får eventuellt släppa till så mycket vattenflöde till
de öppnade radiatorerna att temperaturen sänkts i fler lokaler och klagomålen på
dålig värme kanske ökar. Dessutom har strömningsljudet ofta ökat ytterligare i de
radiatorer där flödet ökats. Det som återstår är att höja tilloppstemperaturen så
att även de kallaste lokalerna eller lägenheterna får tillräckligt varmt för att på
så sätt tillgodose dessa hyresgästers berättigade krav.
Det som sker då tilloppstemperaturen höjs är att de lokaler eller lägenheter som
tidigare var för kalla, blir varmare. I alla dem som tidigare var lagom tempererade eller
varma stiger rumstemperaturen ytterligare. De maxbegränsade termostaterna i dessa rum
(kanske 80-90% av fastighetens radiatorer) börjar kompensera för värmeöverskottet.
Flödet genom radiatorerna minskar kraftigt. Om effektöverskottet i rummet p g a för
hög tilloppstemperatur eller annat värmetillskott endast är t ex 20% så reduceras
flödet genom radiatorn med ca 50% (se bild 2).
Det reducerade flödet medför i sin tur att konsultens beräknade värden på flöden, pumptryck, friktionsförluster i rörledningen samt tryckreducerande förinställningsvärden på injusteringsventiler i stammar inte längre stämmer. Genom en halvering av flödet så stiger pumptrycket kraftigt (ofta med 1-2 mvp) när systemkurvan börjar vandra uppåt på pumpkurvan och fasta strypvärden reduceras väsentligt. En strypventil som t ex vid fullflöde stryper bort 2 mvp, stryper endast bort 0,5 mvp vid halverat flöde. Likaså minskar friktionsförlusterna i rörledningarna med ca 75%, vilket medför att större delen av pumptrycket flyttas över till termostatventilen (se bild 3).

En anläggning som från början var projekterad med ett differenstryck
över termostatventilen på 0,5 mvp kan på detta sätt komma att erhålla ett
differenstryck på 4-5 mvp eller mer över ventilen. Detta höga differenstryck klarar
inga termostatventiler på marknaden med fullgod funktion. Ljudproblemen ökar, det
inställda temperaturbörvärdet förskjuts och rumstemperaturen stiger ytterligare.
Ovan beskrivna problem med radiatorsystemen är extra allvarligt i kontor och skolor. I
och med att större delen av kontorslokalerna och skolsalarna är för varma p g a dåligt
fungerande värmesystem redan vid arbetsdagens början så blir de p g a
värmeöverskottet under dagen mycket varma. Undersökningar har visat att
arbetsförmågan och koncentrationen avtar och att tröttheten ökar markant vid endast
2-3 °C övertemperatur. Övertemperaturen tillsammans med "oljudet" från
radiatorsystemet medför förutom ökade driftkostnader, också klagomål på
inomhusklimatet i form av torr, tung, kvalmig och instängd luft samt nedsatt
arbetsförmåga bland de anställda eller bland eleverna.
För att reducera problemet med att pumptrycket stiger då flödet i anläggningen
minskar, installeras ofta en varvtalsstyrning på pumpen. Pumpen håller då ett konstant
pumptryck, t ex 5 mvp, även när flödet minskar. Då friktionsförlusterna reduceras med
75% eller mer, så blir dock trycket över termostatventilerna fortfarande för högt.
Genom att komplettera den tryckstyrda pumpen med en mikrobaserad tryckstyrning som
reducerar tryckbörvärdet i takt med att varvtalet minskar, reduceras problemet med för
höga differenstryck över termostatventilerna. Ett annat dock betydligt dyrare
alternativ, är att installera differenstryckventiler eller tryckstyrda
överströmningsventiler på varje stam.
Dessvärre kvarstår, även om något av dessa två alternativ används, själva
grundproblemet, nämligen den ojämna rumstemperaturen.
Mellan 80-90% av lokalerna är fortfarande för varma, efterjusteringsmöjligheterna har
inte förbättrats och strömningsljudet genom radiatorerna har endast reducerats
marginellt. Så även efter inköp av den dyra extrautrustningen med tillhörande extra
service och underhållsarbete inför kommande års drift är funktionen fortfarande
otillfredsställande.
Ett enkelt, tyst och väl fungerande radiatorsystem med jämna
rumstemperaturer och god termostatfunktion är något som de flesta förvaltare,
hyresgäster och konsulter har slutat tro existerar. Man har i många fall accepterat den
dåliga funktionen och den höga ljudnivån i tron att det inte finns möjlighet att
rätta till de befintliga systemen, eller i samband med nyproduktionen erhålla tysta och
väl fungerande radiatorsystem som håller jämn rumstemperatur och har god
termostatfunktion. Men så är inte fallet, dock finns det mycket goda möjligheter att
med relativt enkla och billiga ingrepp erhålla ett mycket bra fungerande värmesystem
både i befintliga anläggningar och vid nyproduktion. Hur man då skall gå tillväga
beskrivs i den följande artikeln.
Artikel i VVS-Forum 10/11, 1993
(artikel 2)
Vad ska man göra för att åtgärda ojämn rumstemperatur, störande ljud samt dålig
termostatfunktion?
Svar ges av TORKEL ANDERSSON, DELTAte, Göteborg, i denna andra och avslutande
artikel om radiatorsystem.
I den föregående artikeln beskrev jag hur dåligt de flesta av våra radiatorsystem
fungerar här i landet.
Klagomål över ojämn rumstemperatur, störande ljud samt dålig termostatfunktion är
vanliga I denna artikel skall jag beskriva vilka åtgärder som måste vidtagas för att
rätta till dessa system samt hur man vid nyproduktion bör projektera radiatorsystemet
för att erhålla god funktion.
Orsaken till de dåligt fungerande radiatorsystemen är att de projekterats och drivs med för stora flöden, för små temperatufall och för höga pumptryck och därigenom saknar nämnvärda efterjusteringsmöjligheter., Som jag redogjorde för i föregående artikel ligger vi mycket nära toppen på radiatorns effektkurva (se bild 1).
När det gäller de rum eller lokaler som är för kalla, p g a
feldimensionerade radiatorer, otätheter, köldbryggor m m, hjälper det bara marginellt
att öka flödet genom radiatorn. Alternativet är att höja tilloppstemperaturen vilket
leder till att de övriga 80-90% av anläggningens rum och lokaler blir för varma.
I stället bör vi projektera radiatorerna så att vi placerar oss längre
ner på effektkurvan, genom att minska flödet och därmed öka temperaturskillnaden
mellan tillopp och retur. På detta sätt utnyttjas endast t ex 60-70% av radiatorns
nominella effekt vilket medför att vi i rum och lokaler som är för kalla efter
grovinjusteringen har möjlighet att öka radiatoreffekten med ytterligare 40-50%.
På detta sätt har vi nu skaffat oss de efterjusteringsmöjligheter som behövs för att
erhålla en jämn rumstemperatur i alla rum och lokaler. Dessutom erhålls ett
radiatorsystem, som endast drivs med 30-40% av det flöde man brukar projektera för, och
de strömningsljud som brukar karaktärisera våra värmesystem har försvunnit. Om sedan
projektören dessutom låtit behålla dimensionen på rörsystemet på samma nivå som i
ett vanligt högflödessystem så har friktionsförlusterna i värmesystemet reducerats
med 85-90%. Vi undgår därmed helt problemet med för högt pumptryck. Ovan beskrivna
anläggning kan i de flesta fall drivas med en pump som ger 1-1,5 mvp och då ligger
huvuddelen av tryckfallet över radiatorns justerdon (termostatventilens justerdon), se bild
2.
Vi har genom att överdimensionera radiatorytorna med 40-50% (25-30% ökad
radiatorkostnad) erhållit ett värmesystem som har mycket goda
efterjusteringsmöjligheter, minimala strömningsljud och god termostatfunktion med små
P-band * p g a det låga flödet. D v s ett mycket bra fungerande radiatorsystem.
Kan vi försvara en överdimensionering på 40-50% av våra radiatorsystem för att
erhålla en mycket god funktion?
Vi har visserligen en betydligt mindre cirkulationspump som drar mindre elenergi och vi
slipper att installera dyra tryckreduceringsventiler som kräver service m m. Vi kan t o m
låta bli att installera injusteringsventiler i stammarna. Då vi inte längre har någon
nämnvärt differinstryck att strypa bort. Men, trots vår reducering av komplicerad
trycknedsättande utrustning och en mindre pump, så blir det troligtvis ett något dyrare
värmesystem än om radiatorerna dimensioneras för nominella flöden och 55-45°C
istället för låga flöden och t ex 55-30 °C.
*) P-band är den temperaturökning som krävs i rummet för att termostatventilens
kägla skall röra sig fritt från fullt inställt flöde ( full inställd effekt från
radioatorn ) till stängt läge. Denna temperaturökning är lika stor som den
temperatursänkning som erfordras för att ventilen skall gå från stängt läge till
fullt inställt flöde. Det nya lågflödesinjusterade värmesystemet klarar sig i de
allra flesta fall med ett P-band mindre än 0,5 °C medan de vanliga systemen (
högflödessystemen) ofta ligger på P-band mellan 1-2 °C och i vissa fall (i äldre
system) betydligt högre.
I fjärrvärmeanslutna anläggningar där man praktiserar flödestaxa är den något dyrare installationskostnaden inbesparad redan första året genom det nya systemets ständigt låga returemperatur (runt 30 °C) och därmed lågt primärflöde. Detta reducerar den rörliga delen av fjärrvärmekostnaden betydligt, speciellt om även värmeväxlaren är projekterad för det låga flödet och den låga returtemperaturen. Beställare, förvaltare, projektörer m fl har alltså att ta ställning till om de, för att erhålla ett väl fungerande värmesystem, medvetet skall "överdimensionera" radiatorerna och rörsystemet och avsätta lite extra tid och pengar för att utföra en noggrann injusteringen med efterjustering vid kall väderlek. (bild 3).

Vad skall vi då göra med våra befintliga dåliga fungerande värmesystem?
Till att börja med så tar vi, om det är möjligt, fram driftdata över perioder då det
varit riktigt kallt utomhus. Då utomhustemperaturen legat runt DUT (dimensionerande
utetemperaturen), alternativt att vi, då denna utomhustemperatur uppträder, mäter
tillopps-och returtemperaturer i systemet. Vi kommer att märka att tillopps- och
returtemperaturer inte är de som projekterats, utan betydligt lägre.
De nya systemen ligger närmare 45-40°C istället för projekterade 55-45°Coch de äldre
runt 60-50°C istället för 80-60°C. Detta innebär att våra dåligt fungerande
radiatorsystem, nya som gamla, i de allra flesta fall redan är kraftigt
överdimensionerade. Ofta upp mot 100% eller mer. Denna överdimensionering är bl a en
starkt bidragande orsak till den dåliga funktion. Ironiskt nog är det just denna
feldimensionering som erbjuder möjligheten att på ett enkelt sätt erhålla en god
funktion även i befintliga system.
Detta faktum att våra värmesystem är kraftigt överdimensionerade har varit känt av
stora kretsar inom branschen i ett tjugotal år.
Anledningen till detta har det dock tvistats om. Man har länge ansett att det berott på
de säkerhetsmarginaler i flera led som konsulten lägger på, och att man räknar med
för låg tidkonstant (värmetröghet) i de flesta av våra byggnader. Byggnadernas
förmåga att lagra värme (värmetrögheten) anses numera vara den väsentligaste orsaken
till överdimensioneringen.
Trots branschens vetskap om överdimensioneringens orsak och verkan och de
beräkningsmetoder som i dag finns för att komma till rätta med den (t ex Svensk
Standard, SS 02 43 10) är det få konsulter som verkligen använder detta
beräkningssätt för att dimensionera radiatorsystemen någorlunda rätt.
De allra flesta nya system är fortfarande så kraftigt överdimensionerade att det går
utmärkt att erhålla en mycket god funktion endast genom ett pumpbyte och en
ominjustering där flödet reduceras i förhållande till överdimensioneringen.
Det är dock viktigt att påpeka att överdimensioneringen inte är jämnt fördelad över
hela anläggningen utan varierar ofta relativt kraftigt mellan olika våningsplan och
gavelrum m m.
Hur går man då praktiskt tillväga för att rätta till en befintlig anläggning?
1. Befintlig genomsnittlig överdimensionering beräknas. Nya
förinställningsvärden för grovinjustering tas fram tillsammans med nya beräknade
värden för flöde och pumptryck. Max pumptryck vid drift 1,5 mvp.
2. Befintlig pump utrustas med varvtalsstyrning eller demonteras och ersättes med
en betydligt mindre tryckstyrd pump. (Den nya tryckstyrda pumpen tas ut med god marginal.)
Manomerar installeras över pump och system.
3. Varje värmare (radiator, konvektor, värmeslinga m m) i systemet utrustas med
ett väl fungerande justerdon för flödet. Justerdonet skall sitta i tilloppsledningen
och helst ihop med termostatventilen.
4. Därefter utföres grovinjustering och inställning av rätt temperaturkurva och
pumptryck.
5. Vid kall utomhustemperatur utförs den nödvändiga efterjusteringen där
kompensering för dimensioneringsmissar på radiatorer, otätheter, köldbryggor,
ventilationsomsättningsvariationer m m tillgodoses med högre effekt. Här är det mycket
viktigt att man hittar rätt framledningstemperatur som ger önskad temperatur i flertalet
av rummen och lokalerna innan efterjusteringen påbörjas. Man får absolut inte ligga
för högt med rumstemperaturen.
6. När efterjusteringen är utförd så att samtliga rum och lokaler ligger mycket
nära önskad temperatur monteras de maxbegränsade (ibland även minbegränsade)
termostatkropparna.
Det är inte nödvändigt att använda termostatventiler, men eftersom man med det nya
lågflödessystemet har skapat mycket goda förutsättningar för termostatventilen att
fungera effektivt, så är det oklokt att inte utnyttja dess förmåga till att tillvarata
överskottsvärme och därmed spara en betydande del uppvärmningsenergi. Dessutom är
maxbegränsade termostatventiler till mycket god hjälp när det gäller att minska
övertemperaturer i rum med stort värmeöverskott under stora delar av dagen t ex
klassrum och kontor. Därmed förbättras inomhusklimatet i dessa lokaler avsevärt.
7. När injusteringen är klar, pumptryck och temperaturkurva utprovad samt
termostatventilerna monterade och kontrollerade är det dags att renskriva
injusteringsprotokollet.
För att erhålla det "perfekta" värmesystemet är det mycket viktigt att
alla berörda parter utför sitt arbete till 100%. D v s att VVS-installatören förser
samtliga värmare med lämpliga injusteringsdon och att den som beräknar
överdimensioneringen samt tar fram förinställningsvärden och pump behärskar detta.
Den person som utför förinställning och framförallt efterjustering måste vara mycket
noggrann och ha känsla för hur mycket påslag som behövs för de rum och lokaler som
är för kalla. Likaså att man tar sig tid till att prova fram rätt tilloppstemperatur
och pumptryck. Samt att hitta eventuella svårfunna värmare, så att inte sk
"kortslutningar" finns kvar i systemet.
När det gäller kontorslokaler och klassrum är det extra viktigt med en konstant och
jämn rumstemperatur på morgonen innan personalen eller eleverna kommer. I sådana
lokaler bör man lägga full auktoritet på termostatventilen och maxbegränsa den att
hålla t ex 20°C i kontorsrum och 19°C i klassrum.
Då personalen kommer och tänder ljuset och startat upp datorerna eller när ca 30 elever
invaderar klassrummet och tänder ljuset är det viktigt att termostaterna stänger snabbt
till helt stängt läge. Därigenom reduceras problemen med effektivitetsnedsättande
övertemperaturer påtagligt. Om anläggningen är rätt injusterad och termostaterna
rätt maxbegränsade så överstiger aldrig termostatens P-band 0,5°C. D v s när
temperaturen stiget 0,5°C så har termostaterna stängt helt. Genom det från början
låga pumptrycket och den tryckstyrda pumpen så har vi eliminerat risken för dålig
termostatfunktion och ljudproblem även när termostaterna kraftigt reducerar flödet i
systemet.
Arbetet med att injustera ett värmesystem på ovan beskrivna sätt kräver således
betydligt mer av dem som utför injusteringen än en sedvanlig inställning av de
kv-värden som VVS-installatören utför, värden han oftast fått från konsulten.
Värden som ofta inte stämmer p g a feldimensionering och oförutsedda otätheter och
isolermissar i klimatskärmen samt ibland dåligt injusterade ventilationssystem.
De som vanligtvis utför injustering av värmesystem behöver därför en kompletterande
utbildning och praktisk erfarenhet av arbetet innan de kan förväntas klara av denna typ
av injustering på ett fullgott sätt. Dessutom är arbetsmomenten fler och mer
tidskrävande, vilket medför en något högre injusteringskostnad. En kostnad som dock
är intjänad efter någon månads vinterdrift med detta betydligt mer energibesparande
värmesystem.
I de fall då man har misslyckats med injusteringen av s k lågflödessystem har orsaken
alltid visat sig vara endera att man "hoppat över" ett flertal värmare och
erhållit "kortslutningar", eller inte hittat rätt framledningstemperaturkurva.
En annan orsak kan vara att man av ekonomiska skäl avstått ifrån att utrusta pumpen med
tryckstyrning eller att byta ut den till en mindre rätt dimensionerad pump. I dag då de
små tryckstyrda pumparna har blivit relativt billiga rekommenderas dessa för att det
"viktiga" pumptrycket skall kunna utprovas exakt för just den aktuella
anläggningen.
Det finns företag som specialiserat sig på att utföra nämnda injusteringar av
värdesystem. De för oftast hela arbetet, d v s att de vid behov ersätter de befintliga
radiatorventilerna med lämpliga termostatventiler, byter eller kompletterar befintlig
pump med tryckstyrning. De beräknar förinställningsvärden. Utför grov-och
efterjustering samt monterar maxbegränsade termostatkroppar. Slutligen skriver de ut
protokoll över injusteringsvärden, inställt pumptryck och temeraturkurva och informerat
driftpersonalen om anläggningens nya förutsättningar och funktion.
Om det finns anledning att rengöra och injustera ventilationssystemet så bör det göras
innan injusteringen av värmesystemet utförs. Även denna rengöring och injustering
åtar sig vissa av dessa företag att utföra samtidigt med att de gör en grovinjustering
av värmesystemet. Att på detta sätt låta ett och samma företag utföra samtliga
arbeten, underlättar för både hyresvärd och hyresgäst eftersom flera moment då kan
avklaras under endast ett besök.
Maskinistens och fastighetsskötarens kunskap om hur den modifierade anläggningen
fungerar är mycket viktig. Annars finns det risk att han/hon genom okunskap saboterar
anläggningens funktion. Dessutom känner driftpersonalen efter denna kurs att de
förstår och behärskar värmesystemet på ett helt annat sätt än tidigare. De har
fått möjlighet att på ett mycket påtagligt sätt finjustera värmen i anläggningen.
De kan på plats i lägenheten eller i lokalen rätta till problem med för kalla eller
varma lokaler och genom driftoptimering effektivisera anläggningen och på så sätt
erhålla ett bättre inomhusklimat samtidigt som de reducerar energikostnaden väsentligt.
Hundratusentals lägenheter och lokaler, framförallt bland SABO-företagen, är i dag
injusterade med låga flöden och låga tryck. Man har i dessa företag sparat mycket
uppvärmningsenergi och minskat klagomålsfrekvensen avsevärt i de anläggningar där
injusteringen är utförd. Den inomhusklimatförbättring och den energibesparing som
erhålls genom injusteringen och den betydligt förbättrade termostatfunktonen beror på
utgångsläget innan omjustering och injusterarnas kompetens.
Energibesparingar på 15-20% är inte ovanligt. Pay-offtiden för enbart en injustering
ligger ofta under ett år. I de fall ventilbyte erfordras brukar den ofta ligga mellan 1-2
år. Om injusteringen av värmesystemet kompletteras med frekvensomriktare för
varvtalsstyrning av ventilationsfläktarna och programmeras för
"årstidsanpassad" ventilation uppnås ofta energibesparingar på 20-30% i
bostadshus. Besparingar på 30-60% är inte ovanligt i affärslokaler, kontor och skolor
om ovan beskrivna åtgärder kompletteras med datoriserat styr- och övervakningssystem
samt noggrann driftoptimering. Företag som en gång lärt sig och utfört injustering
enligt "lågflödesmetoden" på rätt sätt och utvärderat resultatet, (gäller
både fastighetsbolag och injusteringsföretag) har mycket svårt att därefter tänka sig
att praktisera någon annan metod.
Torkel Andersson

Uppdaterad 1997-06-13
Copyright DELTAte. Innehållet eller delar därav får återges under
förutsättning att källan anges.