Herrgärdsskolan
Herrgärdskskolan i Västerås ritades av stadsarkitekten
Erik Hahr och stod klar 1905. Byggnaden är uppförd i tre våningar+källare
på totalt ca 4000m². Fasaden är utformad i jugend-klassisk
stil med tegel som dominerande material.
Efter att under flera decennier använts till annan verksamhet skulle byggnaden i mitten av 90-talet åter anpassas och byggas om till skola och förses med ett nytt ventilationssystem. Dessutom skulle skolan inrymma ett nytt tillagningskök. Eftersom byggnaden har stort kulturhistoriskt värde var det ett krav att bevara så mycket som möjligt av dess särprägel. Arkitekter för ombyggnaden var Ola Wikström och Nina Åström, SWECO/FFNS i Västerås.
Herrgärdsskolan värmdes och ventilerades ursprungligen med varmluft. Se skiss.
I 4 stora värmekammare s k kalorifärer, värmdes den inkommande
luften med kokspannor och tillfördes skolsalarna i murade kanaler
i tegelväggarna. Luften evakuerades via murade kanaler till stora
avluftshuvar
på tak.
På natten stängdes ventilationen via stora plåtspjäll
i avluftshuvarna och cirkulationskanaler till kalorifärerna öppnades
för enbart värmning av klassrummen.
Kalorifärsystemen
var säkerligen tungarbetade och svårreglerbara och den termiska
komforten dålig. Ursrungliga drift- och skötselinstruktioner
anger t e x +16°C som lämplig rumstemperatur på morgonen.
På 30-talet installerades centralvärme och kalorifärerna
togs bort och kanalerna murades igen.
Vid ombyggnaden
var tanken att försöka använda de gamla murade kanalerna
som tilluftschakt.
Se skiss.
En omfattande inventering visade att de flesta var intakta och i mycket gott skick.
I
de gamla kalorifärrummen installerades lågvarviga tilluftfläktar
med årstidsanpassad drift. Tilluften till kalorifärerna tas
in i markförlagda betongrör via kombinerade förråd/tilluftshus
på gården.
Luftmängden till respektive klassrum styrs efter behovet. En rumstemperaturgivare styr ett spjäll i kalorifärerna så att varje klassrum får "rätt" luftmängd och temperaturen kan hållas på önskad nivå(+20 C).
Tilluften tas in i salarna via enkla tallriksventiler monterade direkt i de murade kanalerna alternativt bakom skåpsinredningen.
På avluftssidan utnyttjas de befintliga murade kanaler.
Även köket får sin tilluft från kalorifärerna men har kompletterats med en frånluftsfläkt för kökskåporna.
En bärande
tanke vid utformningen av VVS-systemen var att fullt ut nyttja byggnadens
passiva klimat egenskaper och minimera de tekniska systemen. Tunga byggnader
har vid verksamheter med värmeöverskott - som skolor och kontor
- unika egenskaper och ger möjlighet att lagra värme och kyla
för att kunna utnyttja dem när de behövs.
Vi utförde omfattande klimatberäkningar och jämförde
Herrgärdsskolan med en referensbyggnad av modernt snitt med lätt
stomme, normala rumshöjder och konventionellt ventilationssystem
med värmeåtervinning.
Herrgärdsskolan visade sig ha överlägsna klimategenskaper
och trots sin "dåliga" isolering och gamla fönster,
totalt sett samma energiförbrukning som referensbyggnaden.
Uppföljning
visar att Herrgärdsskolan idag förbrukar totalt ca 165 kWh/m²
för uppvärmning, ventilation och varmvatten d v s samma energiförbrukning
som innan ombyggnaden.
Befintligt kanalsystem var vid inspektion förvånansvärt
rena. Enligt uppgift från fastighetsskötare var det inte rensat
under åtminstone de sista 50 åren, och troligtvis inte alls.
Senare läste
vi en studie över försmutsning av kanaler där det visas
att vid hastigheter < 1 m/s försmutsas kanaler bara en ca 1/50-del
av vad som sker vid normalt dimensionerande hastigheter på 3-5 m/s.
Således förlänges intervallen för rensningsbehovet
vid låga hastigheter till extremt långa tider.