Problem i skollokaler

Hur fungerar systemen i praktiken ?

Diagrammet nedan visar 21 skolor i Mölndal som har ventilationsanläggningar med konstant luftflöde., F, FT eller FTX.
Jämförelsen görs med de i personalen som rapporterar sig vara helt nöjda med luftkvalitén (se vidare diagram 3). Referensen utgörs av den skolan med mest ventilation, vilket i diagrammet är markerad som 100% av högsta flödet (skola nr 2, Fässberg B Kvarnhjulet).


Luftflödena varierar mellan 3,6 till 18 m³/m²,tim. Som framgår finns inget samband mellan luftomsättning och upplevelsen av luftkvalitén.


Klimatsystemets uppgifter.
Skillnaden i omdömen om de helt olika systemtyper från självdrag till FTX skiljer sig bara några procent. Man kan därför ifrågasätta motivet för den likriktning till FTX-system som förekommer. Kombinationen byggnadssätt och klimatsystem kan vara vitt skiftande och ge samma resultat.

VVS-system visar sig oftast uppträda i huvudsak precis så som de är konstruerade och klimatproblem bör härledas snarare ur konstruktionen än ur bristande underhåll. Tyvärr gör det inte saken bättre eftersom det är svårare att förändra en felaktig princip än att förbättra ett underhåll.


FTX-SYSTEM I LOKALER MED VARIERANDE BELASTNING


figur2


figur 3


TILLUFTSTEMPERATURER FRÅN SKOLSALAR

Svart linje är medelvärde av tilluftstemperaturer från flera skolsalar.

Det kan tyckas egendomligt vid första anblicken att tilluftstemperaturerna är så höga.
Det krävs ju en så låg tilluftstemperatur som 10 C för att kyla bort överskottsvärme !

När man studerar figur 2 och figur 3 så ser man att om driftpersonalen ställer tilluftstemperaturen efter ett maximalt utnyttjat rum så skulle tomma rum och rum med mindre belastning bli mycket kalla.
Därmed ställes tilluftstemperaturen efter ett fall med låg belastning vilket ger den typiska bilden med för varma lokaler när de utnyttjas.

Typisk schema från en ÅK5

Vit: inget utnyttjande av klassrummet men ventilation i drift,
blå: 25 elever,
grå: 15 elever,
gul: lektion i annan lokal
Drifttid för ventilation: 07.00-18.00
Effektivt utnyttjande av klassrummet: 34%

Ett normalt klassrumsutnyttjande för en femteklass är att man vistas i rummet ca 35% av denna tid. Övrig tid ventileras helt i onödan. Kravet på värmeåtervinning reducerar energikostnaden för uppvärmning av luften med ca 50%.
Ett krav på reducerad drift vid outnyttjat rum hade dock givit större effekt även om systemet inte haft återvinning.

Ett viktigt budskap som man erhåller från verkliga förhållanden är:

Det är ofta bättre att inte slösa än att spara i slöseriet