Konvektiva luftströmmar genom yttertak transporterar mycket stora mängder fukt jämfört med dif-fusion. Att åstadkomma lufttäthet ter sig därför som ett absolut krav i en byggnadskonstruktion, medan diffusionstätning med plastfolie är en både tveksam och onödig åtgärd när isoleringsmateria-let har fuktabsorbtionsegenskaper.

Ingemar Samuelsson, SP, har i flera skrifter under rubriken "Risker med ekologiskt byggande" redo-visat en undersökning där fuktskador konstaterats i ytterpanel ovan luftspalt. Han har där ställt hy-potesen att ventilationssystemets uppbyggnad

påverkar tryckskillnad ute/inne vid yttertak och att självdragssystem skulle vara ogynnsamt och ge övertryck vintertid. En fördjupad analys skulle kun-na ge praktiskt råd för husbyggare.

En uppvärmd helt tät byggnad beter sig som en varmluftsballong, men är för tung att lyfta. Tryck-bilder vintertid vid olika fall blir:

Helt tät byggnad	Normaltät byggnad	F-ventilerad
Oventilerad eller balanserad ventilation. Fullt övertryck vid tak.	Oventilerad eller balanserad ventilation (otätheter jämt fördelade).	Se nedan

F-ventilerad, med tilluft som "läckflöde" genom fasad

För att tryckkurvan skall flyttas från A till B så att tryckskillnad ute-inne vid yttertak är 0 Pa, måste evakueras ett luftflöde som ger ett negativt tryckfall över fasadytor (av samma storlek som termik ger övertryck vid tak). Normal otäthet i villor är 3,5 - 5 oms/h vid 50 Pa. Normal otäthet i flerbo-stadshus är 1,0 - 2,0 oms/h vid 50 Pa. 50 Pa är då det tryck man normalt provar med. Genomsnitt är 4,7 (villor) respektive 1,5 oms/h (flerbostadshus).

För att garantera ett 0-tryck vid tak måste då byggnaden evakueras med Frånluft (F) eller Självdrag (S). Balanserad ventilation (FT/FTX) har ingen inverkan på tryckbilden. Tryckkurvan måste flyttas cirka 50 %.

Vi utgår från höjd 7 m för en villa och 10 m för ett 3-plans flerbostadshus. I ett flerbostadshus är det svårt att bedöma tryckkommunikation mellan våningsplan, men det är rimligt att antaga att vid ba-lanserad ventilation uppträder samma tryck vid yttertak som i ett tomt byggnadsskal (eller ett 10 m högt rum).

Hur stor frånluftsmängd erfordras för att ge 0-tryck vid yttertak vintertid vid vindstilla?

Vi måste alltså i en villa (eller annan enplansbyggnad) evakuera väsentligt större flöden än vad som är önskvärt i vinterfallet om vi skall hålla nolltryck vid yttertak. Det kan vi inte räkna med att någon kommer att pröva, eftersom det ger torrt och ohälsosamt inomhusklimat jämte hög energiförbruk-ning.

I ett flerbostadshus är det möjligt att åstadkomma nolltryck då fasadventiler är stängda. Förutsätt-ningen är då förmodligen att vi inte har balanserad ventilation, speciellt om byggnaden är hög.

Hur påverkar vinden?

Bilden visar vanlig uppskattning av formfaktorer vid avblåsning av byggnad.

Redan vid låg medelvind uppträder undertryck på tak och fasad i lä.

Tryckskillnad vid tak i lä blir vid medelvind 2,5 m/s = -4 Pa vilket representerar samma tryckskill-nad (drivkraft) som vid en oventilerad villa och -6 C ute. Detta ger att luft pressas ut genom yttertak även i de fall vi lyckats få nolltryck genom F- eller S-ventilation och vindstilla.

Sammanfattning

	Att åstadkomma nolltryck vid yttertak är generellt inte praktiskt möjligt. Konvektionsströmmar genom yttertak kommer att förekomma oavsett ventilationssystem.
	Balanserad ventilation ger alltid större konvektionsflöden än F- och S-system.
	Konstruera lufttäta yttertak. Här finns ett behov av all utreda var läckage uppträder och vilka byggmetoder som bäst undviker felaktigheter vid utförandet. Vi klarar i dag, trots stora intentio-ner, inte att bygga särskilt mycket tätare hus än vad man alltid gjort.

Håkan Gillbro
ÅF-RNK AB